Wilmagummans vecka

Måndag: 

rask ridtur med matte och stallkamrat - bra med tempo och det gillar pigga hästen.

Efter ridningen var det stallmöte och från nästa månad är vi åter fullt stall (och med två spekulanter på kö)

Tisdag: 

Matte hade utsläppet och fixade i ordning stall för Wilmagumman på morgonen. Därefter tjänsteresa för matte....

Onsdag: 

Ompysslad och lite longering på stallplan med förkylda medryttaren

Torsdag: 

Ompysslad, bortskämd och promenad med lillmatte på ryggen och husse gåendes bredvid - glad häst för hon gillar att promenera med lillmatte & husse

Fredag: 

Matte åter hemma - ridtur uppför backen och lite "nygamla" vägar - superkul tycker Wilmagumman. Pigg, glad och väldigt lyhörd för mattes alla önskningar.
Matte, som är lite trött, får massor av energi :-)

Lördag: 

Lugn ridtur med matte och i sällskap med grannstallets två hästar. Bella-hästen är toppen och idag hade hon med "snorungen" Corso - han är ny på det här med ridning men sköter sig riktigt bra. Wilmagumman bekymrar sig inte så mycket om honom, inte heller bryr hon sig att vinden viner - det är bara postlådorna som väsnas som får en extra titt.
Unge Corso får mestadels gå före för när Wilmagumman traskar upp bredvid blir han rädd, stannar och "föltuggar"... men så ung är herrn inte.
Wilmagumman & matte tar någon liten extra sväng bort från "flocken" - lite galopp bortåt och sedan tillbaka. Skönt frustar Wilma för det går allt lite långsamt med unghästen...

Lördagen

Lördagen bjöd på en underbar vinterdag
finaste vinterdagen den här vintern
solsken och runt nollan
helt fantastiskt att det kan bli
30 grader varmare på en vecka!

Varannan lördag är det lillmatte som sköter om
och rider Wilmagumman.
Denna lördag tänkte jag städa ur boxen lite extra
så husse fick följa med på grannens ridbana
och övervaka  - utifall att...
(behövs nog inte egentligen
för Wilmagumman tar ju hand om lillmatte)

Emellanåt såg jag från gödselstacken hur det gick
grannhästarna kom också på ridbanan
Bella känner Wilmagumman väl,  men unge Corso
är mer oberäknelig.
Med mig hade nog Wilmagumman skuttat undan om
Corso kommit för nära
men med lillmatte i sadeln valde hon annan taktik
"Stanna och stå still tills ynglingen passerat"
Ja det var en bra metod.

De såg så nöjda och avslappnade ut när de kom tillbaka
både Wilmagumman och hennes lillmatte
och i stallet har hennes box blivit extra uppiffad
Wilmagumman sov nog extra gott inatt :-)

Modig häst

Det var igår kväll - allena på tur, min häst & jag. Massor av miljöträning denna lite märkliga kväll, inte minst temperaturmässigt, ca -10 vid 18-tiden, ca -23 två timmar senare. Men det var inte därför Wilmagumman var modig...
Vi skrittade bort i byn och på håll såg jag blinkande sken, och vips kom där en snöplog som både skrapa vägen och slungade iväg snö på vägkanten - och han (jag antar att det var en "han") körde fort men som väl rakt fram och svängde inte av mot oss. Wilma stannade och följde hans hisnande fart med stort intresse men tvekar inte att fortsätta.
Vi red åt annat håll, upp och över asfaltvägen där asfalten var framskrapad som ett antal svarta strängar mitt på vägen, ser ju livsfarligt ut i jämförelse med den vita snön, men Wilma är inte dummare än att hon testar försiktigt med ena framhoven - "är det fast mark, månne?". Jodå, då gick det fint att kliva över.
Uppför backen i trav, bryter av en bit upp, strax ovanför snöskoterspåret. Och vips kom det förstås en snöskoter - och den i sig är Wilma inte rädd för, men den hade ju ett långt stycke slamrande släp bakom.  Jo, lite läskigt och nog vart hon spänd och trampar något steg - men lyssnar på matte och fortsätter skritta med lite luftiga uppför backen. När hennes puls gått ner lite fattar vi galopp i övre lite flackare delen av backen.
Industriområdet är lugnt och vi rider lite bort mot handelsområdet men vänder förstås innan parkeringarna - tar "genvägen" i fin samlad trav och passerar där en stillastående men brummande långtradare - jodå, Wilma håller ett vakande öga på lastbilen, men hon behåller sitt lugn och passerar fint.
Tillbaka ner en bit för samma backe som tidigare, vänder och tar en galopp upp igen på den flacka delen och sedan skritt nedför. När vi kommer mot skoterspåret, stannar Wilma en gång och spanar/lyssnar, skrittar en bit för att sedan stanna och lyssnar lite till innan hon bestämmer sig det verkar säkert att passera. Ett knappt litet hopp blir det en bit längre fram då det lät som det plötsligt kom en gammal cykel precis bakom oss (med dallrande cykelkedja) men hon kopplade snabbare än hennes matte att ljudet kom längre bort, troligen från en lastbil ute på E4:an (som går strax bredvid).
Tillbaka ner till byn, bägge spanar vi efter den brådskande snöplogen men det syns bara spåren efter "honom" - nöjd med denna vägskrapning för den lämnar alldeles lagom med underlag i vägkanterna för att rida på, jag gillar!
Lite miljöträning denna kväll men måste berömma min modiga häst, ingen gång försökte hon springa iväg, ingen gång behövde matte rycka in och mana på, ger man bara henne tid (och tillräckligt med motion) så löser hon många "problem" själv. Min hjärte-häst!

Red en sväng även ikväll, då i sällskap med grannhästen - Wilmagummans favoritkompis. Så duktig och lyhörd häst, pigg och glad. Tyvärr verkade grannhästen för dagen vara lite ovanligt matt och trött så det fick bli skritt och lite samlad trav mot passage i samma tempo som kompisen skrittar bredvid.

Måndag kväll med hästen på tur

Liten "blia" som man säger här uppe, alltså bara -18 grader och då får man allt passa på att unna sig en ridtur i månskenet. Wilmagumman har fått en veckas oplanerad vila i hage och stall så hon var då helt med på planerna :-). Fördel med Wilmagumman när hon vilat - hon går att rida. "Nackdel" - hon blir nåt så galet framåt, mycket häst att hålla i och rida, men samtidigt så glad, sååå glad så det är svårt att bli arg.

Vår kommunikation igår gick något såhär:

Wilmagumman: Nu tycker jag att vi börjar trava!
Matte: Nej, nej, vi skrittar förbi de här husen först som vanligt
Wg: Jag tycker kan trava sakta förbi!
M: Nej, jag vill att vi skrittar!
Wg: Ok, skrittar snabbt då...
M: *hmm*

Ca 50 meter senare, vi har ännu inte passerat husen men väl T-korsningen - en raka ligger framför oss:

Wilmagumman: NU travar vi!
Matte: Nej, vi väntar tills vi passerat husen!
Wg: Passage, menar du?
M: *Hmm* (tänker att det är ju ganska skönt att gunga fram i passage..)

25 meter senare

Wilmagumman: Galopp!! (Fattar höger galopp)
Matte: Va!? Ptroo...Nej, det hade jag inte tänkt
Wg: (bryter av till trav, 2 steg): Galopp! (Fattar vänster galopp, hon har svårare för vänstergaloppen)
M: Nej, matte bestämmer när det blir galopp, nu travar vi
Wg: (pigg men inte olydig bryter av till trav) TRAVTÄVLING!!
M: Va!?? Hallå, vanlig arbetstrav tack!
Wg: Ok, rask arbetstrav (och så smygöka steglängden så matte inte märker att det går fortare och fortare och vi rör oss mot travtävling i alla fall)

Saktar av en stund, rask skritt med frustande glad häst. Skrittar förbi "de sista husen i byn".

Matte: (kortar upp o tänker galopp)
Wilmagumman: Jippieeee - *Rivstart och Wrooom* (uppför lilla backen - Wg knycker lite med nacken) Det här var SUPERKUL..
M: (Tänker: tur att man har en häst som inte bockar i alla fall och att hon går att få stopp på även om det kan krävas övertalning sådana här dagar...)
W: Hjälp vad var det där (byter sida på skogsvägen) - FRAMÅT!! Å så en gång till...
M: Vad tusan skyggar hon för - om än bara lite. Hon tvekar ju inte gå fram..? *hm*
(Kommer på att blandningen av månskenet och min pannlampa antagligen förvillar min häst, månen lyser upp fint så jag släcker min pannlampa - Wg skyggar inte mer)

Galopp med kortare avbrott hela vägen ut till Skatudden, sedan skritt med viss övertalning från mattes sida en stund innan det fick bli samlad trav och sedan tjusig galopp med betydligt högre tempo än matte tänkt sig - hon blir stark där i skogen när hon vill, vill, vill springa. Dessutom får matte hennes inget riktigt bra grepp om de glidiga tyglarna...

Mobilen ringer - lydig häst saktar snällt av och medan matte plockar med mobilen med ena handen, samlar tyglarna i den andra så passar Wilmagumman på att bjuda på lite piaff :-) (*jag dansar väl lite under tiden*). När matte stoppat undan mobilen och fattar tyglarna med båda händerna - hoppar Wilmagumman jämfota; galopp på stället!

Wilmagumman: Vill galoppera mera!
Matte: Ok, fram till korsningen - vänstergalopp tack
Wg: Jajamen!

Skrittar fram till byns nu första hus - lite samlad trav på "bya-rakan" och lite samlad höger galopp från en telefonstolpe till nästa (nästan kusligt hur fort Wilmagumman lär sig övningarna - att koppla  att matte för kvällen tog sikte på telefonstolparna för byte av gångart vet jag inte - men hon sköter uppgiften själv efter två - jag tänker väl högt eller något?)

Rask men inte överilad skritt resten av vägen hem genom byn. Matte vart nog mer svettig av kvällens träningspass än Wilmagumman :-).

sååå kallt

Kallt, kallt och ännu kallare så det har inte blivit någon ridning den senaste veckan. Tror i och för sig att Wilmagumman inte skulle brytt sig så mycket om kylan men hennes matte har ju aaaningen sämre vinterpäls... Tanken var en runda tors kväll - men ajjj så kallt. -26 visade temp i bilen när jag kom till stallet vid 19-tiden. Alla hästar "hojtade" att de ville in i stallvärmen - NU! En av dem var rent av halvvägs över grinden ... bara att ställa in och gosa på stallgången. Wilmagumman fick lite massage och hon somnade som vanligt. Fredagen då? Kanske ett pass med medryttare C? Njae, ännu kallare och närmare -30 så det var inte att tänka på. Ibland - som nu - skulle det inte sitta dumt med ett ridhus, annars går det för det mesta bra att rida utomhus. Vinterväglaget är ofta helt fantastiskt för ridning.
Inledde lördag morgon i stallet, temp visade hela -34 så jag lät hästarna få frukosthö inne och åkte hem igen. (Bilen fick stå och brumma sig varm på stallplan, "han" lät inte alls glad på morgonen när vi skulle iväg trots att motorvärmaren gått x antal timmar innan avfärd.)
Tillbaka till stallet dryga två timmar senare - nu "bara" -28 grader så hästarna fick på sig värma kläder och ut i hagarna. Efter två utsläpp fann jag det nödvändigt att ta på rånarluvan - det började sticka väldigt otrevligt i kinderna och kylan river i hals och lungor, bäst att ta det varligt. Resten fick också komma ut och då verkade det nästan som de två första ville tillbaka in... Det var lite spring & hopp i hagarna, svårt att tolka om det var glädjen att vara "fri" eller ett uttryck för "satan vad kallt!" - kanske det senare. Nå, alla hästar har varma kläder och fri tillgång till hö så de ska inte ha några problem att hålla värmen - bortsett från kylan så var lördagen strålande vacker men stor sol. Som gjort för en ridtur - om det inte vore för kylan.
Jag spenderade resten av lördagen inomhus...

Morgonstund

utsläpp av stallets hästar på morgonen i den klara med kalla luften. Temperaturen visade -19 grader så det fick bli varmaste kläderna på alla hästar idag. Samtliga verkade nöjda att komma ut och en var än mer nöjd än de övriga. "Gamla" varmblodsvalacken Prins - alltid försiktigt och gentlemannamässig i uppförande gick med lite extra lätta steg ut till hagen, efter släpp går han undan några steg för att sedan släppa loss! Han tog en tugga hö/ensilage och busade loss lite till - det är bara så härligt att se försiktige Prins visa att han trivs med sin tillvaro! En bra början på söndagen :-)

Duktig i dressyr

Igår blev det lite dressyrridning på lämpligt belyst "ridbana"/tom parkeringsplats tillsammans med stallets dressyrhäst/ryttare. Wilmagumman visade sig från sin bästa sida och nog kan hon allt dressyra också, hon har en underbar inställning till arbete och får hon bara lite tid på sig att komma igång och värma upp musklerna ordentligt (klart hon får det) så är hon smidig som en katt.  Underbar form och bjudning, lätt stöd på bettet men utan att ligga på, härligt energi utan att rusa, fin balans även på böjt spår  (ja magisk balans om man jämför hur det var i början av vår resa tillsammans). Denna kväll blev det lite galopp på "stora volten" och det i bägge varv - höger galopp är numera inga problem alls, vänstern är lite svårare att hitta men Wilmagumman förstår vad jag vill och kämpar med att hitta in steget och på andra försöket kom också vänstergaloppen, inte lika rund och balanserad som hennes högergalopp men den tar sig bättre och bättre, och berömma massor för hennes underbara inställning och arbetsglädje. Ska se om jag kanske kan rida lite efter lillmatte på lördag och få nån som fotar *hoppas*